I ärlighetens namn

Just nu står det en ABK-gubbe i mitt kök och installerar en köksfläkt. Och just nu borde jag vara i skolan men jag pallar inte gå dit. Jag väntar tills matten börjar vid 11. Men jag har verkligen ingen motivation till att gå i skolan. Jag orkar bara inte helt enkelt. Det är något jag verkligen inte vill, och jag mår dåligt av att veta att jag ska dit. Så jag tänker fullkomligt skita i att jag har asmycket frånvaro. För jag vill inte gå dit. Men jag ska ändå försöka. Så tekniskt sett kan man säga att jag har halvhoppat av gymnasiet. Väldigt trevligt tycker jag!

Jag är så ofantligt trött på mitt liv & sättet jag lever det.
Jag är en ganska blyg tjej som går första året på gymnasiet.
Så jag är ju ganska fast där jag är. Inga pengar har man heller.
Så hur mycket jag än vill bort från denna jävla hålan,
så har jag ingenstans att ta vägen.
"Life is what you make it" brukar man ju säga.
Men jag kan inte göra något åt mitt liv just nu. Allt är
hemskt tråkigt och jag känner mig verkligen helt fast.
Fast i mig själv och den jag är.
Jag vill bara tillbaka till London. Och ha en egen lägenhet
där. Det finns inget jag hellre vill ♥
Bort bort från världens tråkigaste stad.
Jag vill bara förnya mig.
Bort med allt gammalt och in med nytt. Nya vänner,
ny skola, nytt hem, nya möbler. Ja allt verkligen.
Är så otroligt sick of it all att jag bara vill kräkas.
Så det ska jag göra nu.