Saknar det
Jag saknar verkligen tiderna när man var liten. Då mna inte behövde ora sig för något. Då allt bara flöt på, utan bekymmer. Utan läxor, killar, skolan. Ensamhet. På den tiden blev man vän med andra bara för att man kunde. Nu är det en helt annan grej. Nu måste man ha ungefär samma intressen och verkligen klicka. Och eftersom jag inte är någon social person, så klickar jag inte med folk.
På så vis kan man säga att jag inte har några kompisar. Visst, jag har ju vänner. Men ingen som jag liksom kan berätta allt (något) för. Och det saknar jag. Att kunna ha någon att berätta hemlighter för. Någon att kunna dela sitt liv med. För det har inte jag, och det har jag aldrig haft.
På så vis kan man säga att jag inte har några kompisar. Visst, jag har ju vänner. Men ingen som jag liksom kan berätta allt (något) för. Och det saknar jag. Att kunna ha någon att berätta hemlighter för. Någon att kunna dela sitt liv med. För det har inte jag, och det har jag aldrig haft.
Kommentarer
Trackback
